Läste Elin Larssons recension om Breaking Dawn i Metro idag och jag kunde inte låta bli att reagera mot hennes sätt att kritisera Stephanie Meyers budskap som hon kallade det "... de unkna budskap som författaren... smugit in i sin vampyrsaga", dvs avhållsamhetshets och abortmotstånd. 

Det är klart E.L. får tycka vad hon vill, men varför välja ord som "unkna" och lägga in en så negativ värdering? Det finns människor som anser avhållsamhet vara ett ideal. Klanka inte ner på dem bara för att samhället idag anser att det är okej att ha sex till höger och vänster och innan äktenskap. Och är det inte längre politiskt korrekt att vara mot abort helt plötsligt? Sen när är alla för fri abort?

Stephanie Meyer är ju mormon, så det är väl ganska naturligt att hon har de åsikter och ideal hon har och jag tycker att det är positivt att en ungdomsserie med lite annorlunda värden än de samtida (speciellt när det gäller Hollywood-filmer) har fått så mycket uppmärksamhet. 

För mig blir det ett litet personligt påhopp också även om det bara är jag som är känslig av mig och tar åt mig, för E.L. vet ju inte ens vem jag är eftersom det på nåt sätt får mig att känna att jag lever på 2010-talet och inte "hänger med i samtidens normer" och de ideal jag hyllar "är gamla och förlegade" och hör till förra seklet. Nej, jag kan inte hålla med. För mig gäller kristna värderingar än idag, oavsett hur moderna vi och världen blivit, eftersom de till sist och syvende handlar om att skydda människan och hennes relationer till andra och inte om förbud och inskränkningar eller kontroll, så jag kan inte hålla med om att de hör det förgångna till. Bara för att ALLA gör orätt innebär det inte automatiskt att det blir "rätt". Se bara på fildelningen och människors inställning till det, men det är en helt annan fråga som får diskuteras en annan gång.

Däremot uppskattar jag öppenhet och möjligheten till fritt val: jag tycker att det är okej om mina vänner och bekanta lever som de lever för att de har valt att leva på ett visst sätt eftersom de tror på det; liksom det är bra att det finns möjlighet till laglig abort för de människor som behöver det. Men JAG behöver inte leva på det sättet bara för att alla andra gör det och jag ska ha rätt att kunna känna att folk visar respekt för de värden som jag tycker är viktiga och inte klankar ner på dem.

Nåja, det var inte meningen att det skulle bli en sådan harang av ord och predikan, men ibland är det svårt att sluta när man börjat... ^^;; 

~*~*~*~

Fick det här av en kollega. Jag tyckte det var ganska roligt. Där ser man att stavning faktiskt har en väldig viktig betydelse för språket och att reglerna inte bara är godtyckliga. ^^

~*~*~*~

Jag roar mig med att läsa tidningen Metro när jag sitter och äter min middag och speciellt kul är det att läsa insändarsidan. Det är intressant att veta vad för slags åsikter folk har och vad de tycker är viktigt för att vilja skriva ner det och skicka in det i tidningen. 

Ofta kan jag inte låta bli att reagera när jag läser insändarna: ibland blir jag störd, ibland håller jag med, ibland skrattar jag bara och folk som klagar på SL ignorerar jag bara. Dock känner jag mig inte angelägen att svara på dessa insändare, har ingen lust att "starta igång ett insändarkrig" som en del gör. Däremot har jag väl frihet att säga vad jag tycker här på min lilla blogg, eller....?

~*~*~*~

Läste idag en insändare som handlar om att hyresrätter görs om till bostadsrätter vilket innebär att de flesta ungdomar och studenter eller folk med liten inkomst kommer att ha svårt att hitta bostäder. Förvisso håller jag med om att det är dumt att hyresrätter försvinner, för det är faktiskt ett bra alternativ för många och det finns redan för få. Men den sista meningen gjorde mig fundersam.

"Det är inte rimligt att tiotusentals ungdomar saknar egen bostad. Staten och kommunerna måste börja ta ansvar för att vi unga ska kunna flytta hemifrån."

Är det verkligen staten och kommunerna som ska ta ansvar? Ska staten ta ansvar för att DU ska kunna bo i en egen lägenhet? Varför det? Folk slänger ur sig sådana påstående hela tiden, när något inte går som de vill, ja då är det statens fel och de måste ta sitt ansvar och göra något åt det. Men du själv då? Vad ska du själv göra?

Är det verkligen en rättighet att alla ungdomar ska kunna flytta hemifrån om de inte har råd? Vem säger det? Och varför är det statens skyldighet att se till så att du inte behöver bo kvar med dina föräldrar? 

I andra länder bor man kvar i sin familj även som vuxen, just kanske för att man inte har råd att flytta ut. Ja, då har man inget val än att stanna kvar och göra det bästa av det. Man växer upp på det viset och det blir en del av kulturen och traditionen. Blir det bättre förutsättningar för folk i ett land, då ändras vanorna och trenderna och idealen, men det är naivt att tro att man kan kräva det "ovanifrån". 

Om det är ett ideal att alla vuxna barn ska lämna sina föräldrar så får man väl kämpa för det och inte tro att någon annan ska ordna det för sig? Är det inte ett annat ideal i samhället idag att man ska vara självständig och oberoende och ta för sig? Vad hände med att vara handlingskraftig? Är det att klaga och hitta syndabockar? Slänga över ansvaret till någon annan? Sitta och kräva att saker och ting ska servas till en? Då tycker jag att det låter som en bortskämd unge som talar. 


I meningen innan skriver hon:
"... vilket gör att det blir ännu färre lägenheter kvar för oss som inte har 3 miljoner på banken, tio år i bostadskön eller föräldrar med kontakter i fastighetsbranschen."